Vårvindar friska, ryta och piska...
Igår gick jag genom skogen upp mot Glan för jag längtade efter vatten... fastän jag inte vågade tro att isen skulle ha börjat gå upp än. Döm om min förvåning när denna syn mötte mig:
Lite kritvitt glittrande issörja i kanten bara, mot det mörkblått vilda vattnet :-)
Tjusigt är bara förnamnet. Och vinden hade så stark köldeffekt att det värkte i handen så fort handsken åkte av för att ta en bild... vad gör man inte för konsten och skönheten!
På bilderna ser det ut som om det gick vita gäss på sjön men i verkligheten var det snarare svanar. (Vilka gäss är egentligen vita? Borde det inte vara fiskmåsar man menar egentligen? Hm.)
.
När jag var där senast, tio dagar tidigare, såg det ut så här:
Is över hela sjön och några män som pimplade... här kom en med på bild. Lasses udde sticker ut i mitten av bilden. Detta kära motiv!
Så här såg det ut vid udden igår, på nära håll:
Jag vandrade vidare längs Glans kant ner mot Hagneryd. Vid sista utposten innan vassbältet tar vid tog jag den här bilden. Husen anas bakom vassen, men framför allt kan man nästan se hur hård vinden var. Det gick inte att hålla mobilen stilla när man skulle fota...
Kommentarer
Postat av: Lisa
Åh vackra Glan och fina Lisa, jag saknar er båda!!
Trackback
