Så här säger Paolo Roberto (och jag tycker han har vissa poänger)

 http://www.youtube.com/watch?v=eFop4ljBA9s&feature=related

Vi behöver se våra likheter och skillnader och acceptera dem. Vi behöver se värdet i alla de egenskaper människor besitter, män som kvinnor (och alla däremellan).
Vi behöver dessutom se barn som fullvärdiga människor. Inte som om de hade full kunskap om världen vi lever i, men med samma människovärde - varken mer eller mindre.

Det kräver ett ständigt ifrågasättande av de egna reaktionerna, för att upptäcka vilka värderingar man egentligen styrs av. Är man överens med dem, egentligen? Håller man fast vid dem därför att det är enkelt?

Det är en tuff uppgift för varje människa att avvika från den syn som gäller i hans eller hennes familj, vänkrets eller samhälle. Men ibland är det det viktigaste vi gör i livet, för utvecklings och självrespekts skull.

Värderingar har en tendens att kategoriseras som rätt eller fel (och det ändras ju hela tiden och varierar i olika kulturer och samhällen).
Det gör mycket för sinnesfriden om man inser att en värdering är bara just det - en värdering, inte rätt eller fel. Det är ett omdöme som man har att förhålla sig till, inte en förhållningsregel! 

Lite mer ögonglimt(?): http://www.youtube.com/watch?v=eFop4ljBA9s&feature=related