Ishockey i ett jämställt Sverige
Saxat ur Aftonbladet:
Hans lön: 120 000kr/mån. Hennes: fria klubbor
Vi träffar Jakob Silfverberg, 20, och Elin Lundqvist, 24 i Gävle. Två ishockeyspelare från samma klubb – men med totalt olika förutsättningar.
Den ena är firad stjärna med en årslön på över en miljon kronor som spelar inför tiotusentals människor varje vecka.
Den andra är på gränsen till landslaget, studerar heltid på lärarprogrammet och sköter all träning på kvällstid. Lönen uppgår till fria klubbor.
– Det spar jag många tusenlappar på varje säsong, säger Elin Lundqvist.
Hon har på nära håll fått känna av den tuffa vardagen som präglar svensk damishockey. För tre år sedan var hon med om att spela upp Skellefteå i Rikserien – men glädjen över avancemanget förbyttes snabbt i enorm besvikelse.
Skellefteås klubbledning var inte beredd att satsa de pengar som krävdes för spel i högsta serien. Laget lades ner.
Flytten till Gävle och Brynäs har Elin aldrig ångrat. Hon gör sin fjärde säsong och trivs ypperligt i klubben.
– Alla är trevliga och visar respekt. Känslan är att det är ett bra samarbete i hela föreningen. Jag tror definitivt att vi tillhör topp tre i Sverige när det handlar om stöd och träningstider.
Men varför kommer inte publiken till era matcher?
– Jag vet inte. Vi försöker spela en rolig ishockey. Försöker bli starkare, snabbare och utvecklas på alla sätt.
– Det är en väldigt svår fråga att svara på, jag har inget bra svar. Det finns ingen logisk förklaring, säger Jakob Silfverberg.
Hur ofta är ni och tittar på varandras lag?
– Jag går så ofta jag kan när vi inte har träningar eller matcher. Vi i damlaget har en egen kiosk i Läkerol Arena som vi turas om att stå i, säger Elin.
– Jag har aldrig sett en hel dammatch, säger Jakob.
Hur många spelare i damlaget känner du till?
– Ja…, det är nästan pinsamt, men jag kan inte namnet på någon. Man känner igen de flesta till utseendet, men jag har dålig koll på vad de heter.
* * *
Jaha. Han har inte en susning om varför ingen kommer och tittar på deras matcher, men själv är han inte där. Samband, någon?
Ännu ett exempel på att de omedvetna könsrollerna regerar, anser jag!
Det "är" bara så att det är spännande och "på riktigt" när killar spelar, men inte tjejer. Vi TYCKER det, inte av någon ofrånkomlig biologisk orsak utan för att vi har de värderingarna med oss.
I ärlighetens namn, borde det inte heta herrhockey?
Nu kallas det hockey och damhockey, eftersom damernas är en slags sidovariant.
Damlängd, någon? Damhöjd? Damdressyr? Dam-superG?