Läser du de här orden, den här texten? Låter du läsandet ta dig i en ny riktning, påverka dig, väcka funderingar.....  eller ser du bara orden, känner igen dem och tar det för att läsa?

Har du klart för dig vart du är på väg?

.

Att faktiskt göra det man gör är en konst - och den största njutning livet har att erbjuda. Det är det som kallas flow; den där glädjen du känner när du gör något du verkligen älskar och går upp i. Det fina är att flödet inte behöver vara något du kan få uppleva bara ibland, eller enbart om du har lust, tid och råd att syssla med det du älskar mest av allt. Du behöver inte älska att göra det du gör för att uppleva flödet. Det enda som krävs är att du är där.

.

Hur i hela friden jag menar då?

(Vet hon vad hon snackar om den där kvasifilosofen? You bet.)

-

Det talas mycket om mindfulness och närvaro och att vara i nuet, och det låter fint och rätt och bra och som något att ägna sig åt när man har tid och ork att sätta sig in i hur det egentligen går till. Och visst skulle man väl kanske meditera också egentligen, i alla fall om man var lagd åt det hållet, men att se TV är väl också en sorts meditation kan man säga....

Om man skalar bort allt snack så är det simpelt: Det enda som hindrar dig från att må bra är det motstånd du känner.

Om du gör något, vad som helst, men egentligen vill göra något annat, så är du inte där. Hela du är inte där, och om du inte är hel så kan du inte flöda. Jämför en vattenledning! Inte konstigare än så.

Äter du något du tycker om och samtidigt tänker att du inte borde så förtar du njutningen. Är du på fest och tänker på att du hade velat vara hemma och sova så är du inte på festen.

Du är med så långt?  Ok.

Men vardagen då.

Varje enskilt småtrist ögonblick då man väntar på bättre tider - fikarasten, helgen, att det ska sluta regna, att han ska ringa, att huvudvärkstabletten ska börja verka istället för huvudet. Varje liten stund man inte lever utan bara tar sig igenom, på väg mot något annat, förhoppningsvis bättre.....

Om du tittar närmare på alla dessa ögonblick så kan du se att de består av två delar: den faktiska verkligheten och din uppfattning om den. När dessa två skiljer sig åt mår du inte bra.

Om det regnar ute så regnar det. Så ser verkligheten ut.

Om du tänker att det inte borde regna så gör du motstånd.

Om det är fem minuter kvar till lunch och du tycker att klockan borde vore slagen NU så gör du motstånd.

.

Vi har fått lära oss att det är ok att argumentera med verkligheten på en daglig basis. Men hur ofta vinner vi den kampen?

Enkelt kan man säga att varje tanke som innehåller orden borde, skulle eller kunde är ren och skär lögn.

Det är ingen idé att försöka låta bli att tänka, det vet du om du har provat.

Uppgiften är snarare att inte tro på det du hör i huvudet. Låt inte tankarna bilda historier om allt som skulle kunna hända som en följd av den verklighet du just observerat. Om det regnar så regnar det - punkt.

.

Observation. Verklighet. Men vad kommer sen?

Ok, men hur gör man om man har huvudvärk och inte vill hamna i den här typen av tankekedja då?

Man vänder uppmärksamheten mot något annat. Det bästa är att göra något, eller tänka på något, som man inte känner motstånd inför - något eller någon man uppskattar eller tycker är kul. Vad som helst som du kan göra eller tänka helhjärtat funkar.

Det är väl knappast konstigt att det gör ont att känna sig kluven?!

Faktum är, att för ens själsliga hälsa är det bättre att läsa skämtserier än att grubbla på något man inte kan påverka. Ta på dig stövlar om det regnar men tänk inte mer på det än så.